|
Detta uttalande är förstås något av en överdrift, men det finns också en gnutta sanning i det, om man betänker att den nu väletablerade IAAF Grand Prix Serien (där DN Galan ingår) har varit verksam i lite över tio år, medan DN Galan snart inleder sitt fjärde årtionde.
De samtida friidrottstävlingarna - även tanken att låta internationella friidrottsstjärnor turnera - var praktiskt taget först påtänkta i de nordiska länderna. Bislett Games i Oslo, the World Games i Helsingfors - och naturligtvis, DN Galan i Stockholm, var förlöpare till dagens Grand Prix cirkus. Vid friidrottstävlingarnas början, var de nordiska länderna (särskilt Sverige) de enda värdar som kunde erbjuda ett flertal, attraktiva tävlingar till turnerande amerikaner, jamaicaner, nya zeeländare och andra internationella friidrottare. Andra berömda nutida tävlingar som t ex Bryssel, Rom, Hengelo och Monte Carlo, kom inte upp på friidrottskartan förrän på 1980-talet.
Den första DN Galan ägde rum på Stockholms Olympiska Stadion den 4-5 juli, 1967! Själva namnet på tävlingen var egentligen en utveckling av de traditionella "Julitävlingarna", som hade ägt rum sedan flera årtionden tillbaka i tiden. Ron Clarke, som skulle komma att bli den absolut största utländska stjärnan på Olympiska Stadion, var huvudattraktionen på den första DN Galan. Han var den dåvarande världsrekordhållaren på 5000m med tiden 13.16.6, satt på samma arena och på samma dag ett år tidigare. 1967 lyckades inte Clarke förbättra sitt rekord, men hans tid 13.18.8, var den näst snabbaste tiden någonsin!
Det skulle dröja ytterligare fem år innan världen skulle få se 13.20-gränsen underskridas för tredje gången! Åskådarna vid den utsålda, första DN Galan behövde inte gå hem besvikna. Judy Pollock, Ron Clarks landsmaninna, satte den kvällen ett nytt världsrekord på 880 yards när hon klockades för 2.02.0. Ur en rent nationalistisk synvinkel ansågs Ulf Högberg vara kvällens stjärna när han blev den andra svensken någonsin att bryta 4 - minuters gränsen på en engelsk mil! Sedan dess har DN Galan producerat en strid ström av alla sorters rekord - inklusive ytterligare 11 världsrekord!
Tävlingen har lyckats bibehålla sin ställning som en av de större i internationella friidrottskretsar, tack vare sin förmåga att attrahera idrottare av världsklass, och uppmärksammas av media. DN Galans memoarer skulle bli en voluminös publikation, om man skulle ge full rättvisa åt alla fantastiska händelser som ägt rum under dess historia.
Här är några höjdpunkter:
De största svenska ögonblicken inträffade 1975 och 1987. Vid båda tillfällena var kvällen varm och somrig och Stadion var fylld till bredden med en entusiastisk, förväntansfull publik. 1975 satte Anders Gärderud världsrekord på 3000m hinder, 1987 gjorde Patrik Sjöberg det i höjd. Publiken var i extas - det kunde inte bli bättre än så här! 1972 fick man belägg för hur sällan noggrann planering och förväntningar hänger ihop med rekord. Det var första gången som DN Galan hölls på allvädersbanor. Ironiskt nog sattes världsrekord i diskus av Ricky Bruch och i spjut av Janis Lusis, men inte i några löpgrenar som man hade kunnat förvänta sig!
Peter Koechs världsrekord på 3000m hinder 1989, är antagligen det mest överraskande i DN Galans historia. I mer än 50 år hade man ansett det som en nödvändighet med överdriven planering och förträffliga harar, för att kunna sätta världsrekord på medel- och långdistans- lopp. Koech hade ingetdera! Efter en hård kamp, som varade över de sista fem varven, mellan honom och hans landsman Patrick Sang, kunde Koech överraska både sig själv såväl som publiken med ett nytt världsrekord.
Två år senare åstadkoms en sensation på 3000m hinder av en "okänd", sent anmäld Moses Kiptanui. Kiptanui sänkte sitt personliga rekord med nästan en halv minut och missade Koechs rekord med bara två sekunder! Trots detta blev det här ett historiskt lopp, eftersom det var just då och just där som världens genom tiderna bästa hinderlöpare, utan någon förvarning, blev nummer ett! Av tradition har medel- och långdistansloppen varit huvudattraktionerna på DN Galan, men 1994 var det sprinternas år. Nya stadionrekord sattes på 100m och 200m för både män och kvinnor. Kvällens stjärna var Dennis Mitchell. Han blev den förste att springa under 10 sekunder på 100m på svensk mark.
Vilken är den bästa DN Galan hittills?
En stark kandidat är 1989, och då inte bara för världsrekordet i hinder. Nej, det var för att "alla" superstjärnor tävlade denna en och samma kväll. Man skulle ha behövt 10 par ögon för att inte missa någonting: Carl Lewis i ett hörn, Sergei Bubka i ett annat, Javier Sotomayor i ett tredje, Said Aouita i ett fjärde, Merlene Ottey i ett femte...
Eller kanske 1981 var den bästa?
Det var den enda gång som Sebastian Coe framträdde på DN Galan (ett otroligt 1500m lopp). Ben Pluknett kastade 72m i diskus, svensken Erik Josjö slog överraskande de bästa amerikanerna på 400m, och Willie Banks "uppfann" handklappningen i tresteg - alla dessa händelser finns med i friidrottshistorien!
Och vem kan glömma 1997?
Resultaten, atmosfären med spännande tävlingar en efter en annan, kryddad med ljudeffekter och perfekt koreograferad musik; nog måste väl det här vara den bästa DN Galan någonsin! Det var en magisk kväll när Wilson Kipketer tangerade Sebastian Coe`s världsrekord på 800m. Totalt presterades 8 stadionrekord och 8 världsårsbästa. Det är friidrott när den är som bäst!
Hur det hela började...
Borg är ett svenskt namn som miljontals människor i hela världen känner till. Först var det Arne, den legendariske simmaren, och sedan kom Björn som tecknade sig för titlarna i Paris och Wimbledon i många år. Emellan dessa två var det Sixten. Sixten Borg är grundaren av DN Galan och alltså vän till tusentals idrottare som, sedan 1967, har tävlat på Stockholms Olympiska Stadion.
Sixten Borg minns tävlingens begynnelse: "Idén kom 1965, när vi ville arrangera en "Peter Snell Gala". Han var het efter hans två guldmedaljer vid olympiaden i Tokyo. Jag lyckades övertala tidningen Dagens Nyheter att sponsra evenemanget! Tyvärr så lämnade Peter återbud två veckor före vår tävling." Kipchoge Keino skulle bli Snell's ersättare, men hela den Kenyanska trupper led av matförgiftning vid de Amerikanska mästerskapen. Hjälpen kom från Oslo. Det var meningen att de skulle ha Gaston Roelants, belgaren, men tävlingen blev inställd och Roelants accepterade inbjudan att springa i Stockholm i stället. "Han var väldigt populär i Sverige, säger Sixten. Delvis för sitt arbete som varuhusdetektiv." Följande år försökte Sixten igen. Han var inlagd på sjukhus under hösten och hade då tid att fundera på tävlingen, som egentligen var en fortsättning på "Juli Spelen". Sixten vågade inte be tidningen om mer stöd efter misslyckandet året innan, men han iscensatte en tävling ändå. Den här gången gjorde Ron Clarke tävlingen till en succé och satte nytt världsrekord på 5000m med 13.16.6. Detta gjorde det möjligt för Sixten att återvända till tidningen. Dagens Nyheter accepterade sponsorskapet. Sixten och gruppen kring honom, bestående av Bertil Thomsson, Heinz Lueger, Kurt Gibson, och Sven Frohm organiserade den första DN Galan den 4:e och 5:e juli 1967. "Så länge det fanns amatörer var det möjligt att iscensätta tävlingen på två dagar", säger Sixten. "Vi trodde att det skulle bli billigare med idrottsmän som deltog i mer än en gren, och att boendet inte skulle bli så dyrt". Det visade sig bli motsatt verkan, så flera år senare ändrade vi till endast en dag. Tidningen Dagens Nyheter har givit tävlingen sitt stöd ända sedan dess. |
